Att vara en del av en lösning
SAMVERKAN INOM VÅRDEN. I den här intervjuserien pratar vi med personer med olika yrkestitlar där samverkan inom vården i Skåne har lycktas. Grunden till samverkan är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, tillsammans.
Vad händer om man tar en innovationsledare, en ungdomssamordnare, en utvecklare och en rektor? En samverkan kring Ungdomsportalen – tillsammans med en massa ungdomar.
I ett 75 minuters långt samtal pratar vi om allt från barnkonventionen till att vi behöver en samhällsförändring så att vi orkar att vara människor. Engagemanget hos de personer jag samtalar med är extremt högt.
Ungdomsportalen – anpassad för och av målgruppen
I projektet Ungdomsportalen vill de tillsammans hitta sätt att nå ungdomar i ett förbyggande och hälsofrämjande stadie. Annika Nilsson, regional verksamhetsutvecklare för Bup Skåne, vill nå ungdomar med stor tillgänglighet för att främja psykisk hälsa och erbjuda insatser och kontakt vid upplevd psykisk ohälsa. Ungdomsportalen är en digital och samlad En väg in med fakta, självhjälp och kontaktvägar.
– En viktig del av det arbetet är att jobba tillsammans med kommunerna. Vi har ett gemensamt uppdrag att bistå medborgarna i olika frågor. I det här projektet är vi väldigt nyfikna på vad målgruppen unga tycker. Vi vill gärna ta reda på vad gruppen ungdomar som inte är patienter idag tycker och då är kommunerna mycket viktiga för att de träffar just de ungdomarna. Det gör inte vi på bup.
Just nu undersöker samverkansgruppen och tar fram koncept för en digital Ungdomsportal, anpassad för och av målgruppen. Rebecka Hansen, ungdomssamordnare i Höganäs kommun, träffar ungdomarna i flera olika sammanhang. Både i elevråd och ungdomsråd.
– Min roll har varit att fånga upp de ungdomar som ville vara med i projektet, säger Rebecka och fortsätter. Jag fångar upp ungdomarna, ger information och hjälper dem vidare till olika workshop-tillfällen.
Målgruppen som en viktig del av processen
Ungdomarna som har blivit tillfrågade är oerhört positiva till att delta. Överlag vill de gärna vara med och påverka. När deltagarna i projektet ser att det som de tyckte den ena gången, har blivit verkligt nästa gång, blir de positivt överraskade. Det är en direkt återkoppling till deras tankar om hur det färdiga resultatet kan bli. Många ungdomar berättar att de känner sig både bekräftade och lyssnade på. Att de känner sig viktiga.
Projektet var i början väldigt övergripande för att förstå vilka digitala arenor som ungdomar befinner sig på när de inte mår bra. Genom att jobba med olika digitala metoder har projektet skapat kreativitet och interaktion med målgruppen. Det finns idag en digital prototyp på lösningen där ungdomar har fått testa och titta på specifika lösningar. Ungdomarna har hela tiden varit med i utvecklingen av den digitala prototypen.
Det digitala verktyget ska erbjuda målgruppen möjlighet att exempelvis söka på ämnet oro. Det digitala verktyget beskriver då vad oro är, vad en kan göra när en känner sig orolig och olika strategier som fungerat för andra ungdomar. Dessutom erbjuder det digitala verktyget en chatt där målgruppen anonymt kan chatta med en professionell från BUP Skåne. Chatten finns redan idag och hittas på BUP Skånes hemsida Bup – för dig under 18 – Psykiatri Skåne (skane.se)
Emmy Bertholdsson, innovationsledare på Innovation Skåne, beskriver sin roll i projektet.
– Bup har startat en speciell projektgrupp för det här. Det är både kliniker från Bups verksamhet, personer från IT och en illustratör som är med. Jag projektleder den gruppen – vi arbetar som ett team, säger Emmy.
Annika vill gärna lyfta Emmys arbete.
– Nu vill jag höja Emmys roll. Det är hon som har gett oss de tekniska förutsättningarna. Utan Emmys kompetens kring digitala verktyg och metoder hade vi aldrig klarat det här projektet under coronapandemin. Emmys kompetens har gjort att ungdomarna känner sig sedda och delaktiga, säger Annika.
Marie Gärdby, rektor på Snyggatorpsskolan i Klippans kommun, berättar att hennes uppdrag är att hjälpa till att hitta experter till projektet.
– Experterna i sin tur bidrar med sina tankar för framtidens lösningar. Vår skolsköterska och kurator har sonderat terräng helt enkelt.
Marie fortsätter att berätta om framtidens lösningar.
– Det här är inte en samverkan för dagens lösningar. Det här är framtidens lösningar och som skolledare ser jag att det är extremt viktigt. Ungdomarna hjälper oss att hålla dörren öppen till framtiden och vi har hittat ungdomar som vill vara en del av framtidens lösningar.
Det här är innovation
Samverkan i projektet har inte varit något problem. Men en stor utmaning har varit att verkligen få det på plats.
– Detta går inte i riktigt linje med Region Skånes nuvarande kommunikationspolicy med medborgare. Idag sker inte den här typen av interaktion med medborgare. Detta är ett strategiskt arbete som vi har jobbat länge med, säger Annika och fortsätter.
– Vi hoppas att det kommer ett strategiskt beslut så att vi kan gå in utförandefasen av projektet. Om vi ska kunna göra något åt att så många ungdomar mår psykiskt dåligt måste vi göra stora samhällsförändringar. Både hur vi samarbetar, hur vi ser på varandras och våra egna uppdrag.
– Det här är innovation. Då är det oftast svårt och det utmanar processer, strategier och metoder, tillägger Emmy.
Från intervjun finns det en mening som jag (Lotta Green Dahlberg, red.anm.) särskilt bär med mig och den låter jag avsluta den här mycket spännande och intensiva intervjun.
– Det här är det viktigaste jag har gjort, avslutar Marie med att säga.
Om intervjun
Intervjupersoner
Emmy Bertholdsson, innovationsledare, Innovation Skåne
Marie Gärdby, rektor, Snyggatorpsskolan, Klippans kommun
Rebecka Hansen, ungdomssamordnare, Höganäs kommun
Annika Nilsson, regional verksamhetsutvecklare för Bup Skåne
Annika, Rebecka, Emmy och Maries goda råd till dig som vill samverka
– Tydliga förutsättningar från start. Vad skall jag bidra med, vad skall ni bidra med.
– Att förankring skett i den egna organisationen.
– Bjud in målgruppen tidigt och låt dem vara delaktiga från ax till limpa
– Förståelse och respekt för varandras uppdrag.
– Engagemang i sakfrågan
– Prestigelöshet. Vi hjälps åt mot ett gemensamt mål
– Samverkan gör vi inte för att göra varandra glada, utan vi har någon helt annan i fokus.
– Vi måste våga se vi-lösningar
– Se den positiva kraften i samverkan
Vill du veta mer?
Kraftsamling psykisk hälsa | SKR
Vad vet vi Vilken digital information och hjälp önskar barn ungdomar och deras närstående kring psykisk hälsa o ohälsa
