Uppföljning av etablering och funktion av vårdformen mobilt vårdteam

Här kan du ladda ner rapporten Uppföljning av HS-avtalet avseende delprojektet ”Uppföljning av etablering och funktion av vårdform mobilt vårdteam”. 

Sammanfattning av rapporten

I hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna (HS-avtalet) regleras sedan hösten 2016 vårdformen mobilt vårdteam. I avtalet står det att de mest sjuka som har återkommande vårdbehov kan erbjudas inskrivning i vårdformen. Gruppen mest sjuka med återkommande vårdbehov omfattar personer som bor i kommunens särskilda boenden, i ordinärt boende eller tillfälligt vistas på korttidsplatser och som har ett omfattande vårdbehov. I denna rapport redovisar vi uppföljningen av etablering och funktion av vårdformen mobilt vårdteam samt arbetet i de delregionala samverkansorganen under avtalets tre första år, dvs 2017-2019. En uppföljning av effekter av vårdformen är önskvärd men systematiskt insamlade data för detta ändamål saknas. Vidare försvåras en uppföljning av att det är svårt att isolera konsekvenser av vårdformen från andra förändringar som har skett under samma period, inte minst den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

I december år 2019 är vårdformen etablerad i åtminstone någon utsträckning vid vårdcentraler lokaliserade i 31 av de 33 skånska kommunerna och totalt sett vid drygt 80 procent av Skånes vårdcentraler, enligt registerdata från Region Skåne. I genomsnitt var 4,7 procent av alla listade personer som var 75 år eller äldre inskrivna i vårdformen vid denna tidpunkt och 8,6% av alla listade som var 80 år eller äldre. Andelen inskrivna varierar stort mellan enskilda vårdcentraler och mellan grupper av vårdcentraler med hänsyn till i vilken kommun som vårdcentralen är lokaliserad, vilket delregionalt samverkansorgan den omfattas av och ifall den drivs i privat eller offentlig regi. Andelen inskrivna är högre än genomsnittet vid vårdcentraler i kommuner som tillhör samverkansområdena sydväst, sydost och mellersta och lägre i nordöst och nordväst. Privata vårdcentraler har i genomsnitt en lägre andel inskrivna än offentliga vårdcentraler.

Eftersom arbetet med att implementera vårdformen är starkt decentraliserat till lokal verksamhetsnivå blir lokala förutsättningar avgörande för att vårdformen ska fungera. Upparbetade goda relationer och arbetssätt mellan medarbetare i kommun och primärvård och kontinuitet i läkarkontakter sedan tidigare har stor betydelse för vårdformens etablering och funktion. Det finns en stor variation i hur vårdformen, inklusive läkarstödet, organiseras och bedrivs på lokal nivå, enligt resultat från enkät och intervjuer med medarbetare i kommuner och primärvård. Idealt ska läkarstödet kännetecknas av både god kontinuitet och god tillgänglighet. Att läkarstödet organiseras kring en eller några få utsedda läkare som utgör kontaktvägar in i primärvården och deltar i teamen är både det vanligaste sättet och den mest önskvärda formen enligt medarbetare i kommuner och primärvård.

Vår enkätstudie bland tjänstemän i delregionala samverkansorgan visar att det finns delvis olika uppfattningar mellan kommuner och Region Skåne respektive mellan olika delregionala samverkansorgan. Medan skillnader i uppfattningar mellan ledamöter från kommuner och Region Skåne minskat mellan 2018 och 2020 har de snarast blivit tydligare när det gäller ledamöter från olika delregionala samverkansorgan. Bäst uppfattningar om samverkan återfinns bland ledamöter i Malmö delregionala samverkansorgan.

Att det finns en stor variation i hur vårdformen organiseras på lokal nivå leder till att skåningarna erbjuds olika vård beroende på var de bor. En jämlik tillämpning av de mest effektiva lösningarna när det gäller vårdformen ställer krav på någon form av styrning ovanifrån som kan säkerställa att uppföljning och utvärderingar görs och att lärdomar kring de mest effektiva lösningarna sprids. En bättre balans mellan styrning ovanifrån och lokala frihetsgrader efterfrågas av medarbetare i kommun och primärvård. Det gäller både där etablering och funktion av vårdformen fungerat bra och där det har fungerat mindre bra. Styrning ovanifrån behövs för att främja jämlik vård och för att ge stöd för lärande och ett systematiskt förbättringsarbete som leder fram till effektiva lösningar. Lokala frihetsgrader behövs dock fortsatt för att anpassa lösningar till lokala förutsättningar och behov och för att skapa engagemang bland medarbetare. En angelägen fråga i utvecklingen av styrningen ovanifrån är att utveckla instrument och metoder för att studera konsekvenser och effekter för patienter, anhöriga och berörda vårdgivare av att införa mobila vårdteam. Det är först med utgångspunkt i erfarenheter som följts upp systematiskt som det finns förutsättningar för ökad kunskap om vilka lösningar som fungerar i olika sammanhang och hur dessa lösningar bäst kan implementeras.

Anna Häger Glenngård och Anders Anell, KEFU, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet